Barnvagnspromenader.
Finns det något värre? Ok, magsjuka slår det lätt men ändå.
Vågade mig ut en liten stund på förmiddagen idag. Med C i vagn och N brevid.
Men jag är ledsen, jag tycker inte att det är roligt. Det är förbaskat tråkigt!!
För barnen kan jag förstå, det finns alltid något att titta på. Ur barns perspektiv.
Men det går ju så sakta. Ett steg, sen stå stilla. Ett steg till, sen stilla igen.
Ingen fart eller puls överhuvudtaget.
Det här med sakta, stilla vardagslunk. Det är inget för mig.
Kommentarer
Trackback